Nätterna

Att vakna efter ett sovpass och upptäcka att jag är ensam ombord, är det värsta jag kan föreställa mej inträffa ombord. I synnerhet då en månlös natt med ganska mycket sjö. Men det är inget jag oroar mej för, när vi nattseglar är vi faktiskt noggranna med att spänna fast oss. Det har blivit en del dygnsetapper nu, och vi har utarbetat lite lösa rutiner för det hela, om nu någon undrar. Med undantag för den demoniska skräcknatten, har vi ingen gång vi varit fler än två ombord när vi seglat över natten.
Kapten som har lättare för att somna, brukar ta en tupplur redan på eftermiddagen, om jag är trött kan jag också försöka. Sen ser vi lite hur det utvecklar sej. Den som är tröttast får helt enkelt pröva att lägga sej några timmar. Bara undantagsvis har vi väckt varandra, till exempel om det behövs för segelsituation, navigation, manuell AIS eller så. Annars sover vi tills vi vaknar. Kan dock medges att ansvarig ombord för sociala medier ibland när hon blir trött, kall och har slut på spännande podcasts, brukar väsnas lite, lysa och göra sej ärenden ner i ruffen, för att se om kapten möjligen är i en lättväckt sömnfas.
Det vanligaste bland andra seglare verkar vara fasta pass vid rodret på tre eller fyra timmar. Vi tar det mer som det kommer och ofta blir passen däromkring eller lite längre. För min del, som kan ha svårt att somna, har det varit bra att inte känna stressen över att behöva gå upp ett visst klockslag.
Några slingerkojer har vi inte. Hittills har det funkat bra att sova på läsidan i salongen. Särskilt babordssidan är bekväm, vilket är bra eftersom vi helt dominerande seglat för styrbords halsar. Skulle vi hamna i jäkligare väder, går det alltid att tömma stickkojen på packning och sova där, men det har faktiskt inte behövts.

Nu har vi förresten kommit till Belgien. Sent igår kväll angjorde vi Nieuwport efter en lång dag på kryss. Solen skiner och stan borde därför visa sej från sin bästa sida, men imponerar trots det föga. Till dess försvar måste tilläggas att den tedde sej härligt urban och var maffig att närma sej i kvällens mörker.